Vitlök

Vitlök (Allium sativum), är en lökväxt. Den kommer ursprungligen kommer Centralasiens stäpper och har varit känd i Egypten i över 6 000 år.

Vitlöken lär ha odlats i Sverige redan under vikingatiden, men runt 1500-talet blev den impopulär på grund av sin starka lukt. Den återupptäcktes dock under 1900-talet och idag importeras den vanligen. Vitlöken används främst som en krydda i matlagingen. Vitlöken har haft betydelse i folktron, då den påståtts skydda mot allt från förkylning och cancer till varulvar och vampyrer. Det är dock känt att vitlök stimulerar vissa enzymer att bildas i levern.

Löken innehåller bland annat eterisk olja, kalcium, fosfor, järn, selen, vitaminerna A, B1, B2, C samt niacin. Det mest aktiva ämnet är det antibakteriella ämnet allicin, som kan döda vissa bakterier.

Vitlök kan odlas i Sverige, bäst resultat får man med franska sorter som Thermidrome, Messidrome, Printanor, med flera. Vitlöken klyftas upp och därefter sätter man klyftorna med 40 cm radavstånd och ca 10 cm avstånd i raden. Sättdjupet bör vara 3 – 4 cm. Vissa sorter sätts på hösten, andra tidigt på våren. Färsk vitlök med grön blast kan skördas redan från början av juni. Vitlöken slutskördas för torkning och lagring i juli eller början av augusti. Världens längsta vitlöksfläta (124 meter enligt Guinness rekordbok) gjordes på Solberga Gård på Öland i september 2005.
Lukten

En hel/oskadad vitlök luktar i sig själv inte anmärkningsvärt mycket. Men pressad eller skuren sprider den en kraftigare lukt. I vitlöken finns från början ett ämne vid namn alliin, som inte luktar mycket, men när löken exempelvis pressas så frigörs enzymet allinas som omvandlar alliinet till allicin, som utgör den typiska aromatiska, kraftiga vitlöksdoften vid matlagning. (Har man sedan vitlöken i rumstemperatur har det mesta av allicinet efter ett par dagar brutits ner till i stort sett luktlösa föreningar.) I munnen omvandlas allicinet till främst mentantiol, som är ett starkt luktande ämne, och 2-propentiol och en del diallyldisulfid, vilka tillsammans påverkar andedräkten. Efter några timmar ändras lukten något pga att allylmetylsulfid bildats. Allylmetylsulfiden utsöndras från matspjälkningsapparaten som en gas via lungorna. Detta ämne ger sig sedan till känna med sin lukt i andedräkt och svett.

Vitlök har i dokumenterade försök på råttor visat ”betydande högre nivå” av det manliga könshormonet testosteron vid regelbundet intag.

(Källa Wikipedia)

20130710-085700.jpg

Kössebär (Körsbär)

Körsbär är stenfrukten för vissa arter i plommonsläktet. Dessa arter bildar ingen systematisk grupp. Stenen (kärnan) kan vara 0,5–1 cm stor och ligger inbäddad i bärets röda eller gul-röda fruktkött. Den sprids av fåglar och av människor som uppskattar den aromatiska frukten.

Man skiljer bland annat mellan sura och söta körsbär. Man äter körsbär råa, men även som kompott och marmelad, eller i fruktyoghurt och bakverk.

Körsbärssäsongen är kort, men körsbär kan konserveras länge genom inkokning eller djupfrysning. Körsbär syltas även och säljs som så kallade cocktailbär, inlagda i sockerlag.

Soppa eller saftkräm på körsbär kan tillagas med kärnorna kvar i frukten (”spottsoppa”) och vid tillagning av saft silas kärnorna bort med skalen när de sönderkokta bären pressas. Men för många andra användningar (sylt, marmelad, garnering av tårtor) måste kärnorna avlägsnas från frukten. Det kan göras för hand med ett uppböjt gem eller en hårnål eller med ett redskap som kallas urkärnare. De flesta urkärnare bygger på principen att en stång skjuter kärnan genom ett hål i en skålad bottenplatta.

Körsbär är hälsosamma på grund av sin höga halt av C-vitamin och att de innehåller antiinflammatoriska ämnen. Andra positiva hälsoeffekter som konsumtion av körsbär påstås medföra är att de kan motverka gikt, ledinflammationartrit och hudinfektioner.

Det finns flera arter av körsbär, samtliga i växtsläktet plommonsläktet (Prunus). Odlade sorter av sötkörsbär kallas med ett samlingsnamn för bigarråer. Somliga taxonomer anser att körsbär utgör ett undersläkte till plommonsläktet eller ett eget släkte, och då med namnet Cerasus.

I Japan har det dekorativa körsbärsträdet, kallat sakura (P. serrulata), en särskilt stor kulturell betydelse och sakurablomningen ses som en viktig årstidsmarkör.

20130720-185134.jpg

Mangold

Mangold, en vackrare och mildare kusin till spenaten. Vi brukar göra en stuvning med grädde och lök, passar som tillbehör till både fisk och kött. Späda blad passar även bra i sallader.

Mangold (Beta vulgaris Mangold-Gruppen) är en sortgrupp av växtarten beta (B vulgaris). Till gruppen räknas sorter där blad eller bladskaft används som grönsak. Motsvarar engelskans Leaf Beet Group.

Blad av mangold används i köket på samma sätt som spenat. Mangold kallas ibland för romersk kål, spenatbeta, stamspenat, bladbeta eller stjärnmangold.

Mangold fanns redan tidigt i odling och finns omnämnd av Aristoteles. Sorter med vita stjälkar finns omnämnda av Lamarck (1784) (men är säkert äldre), och sorter med gula stjälkar har funnits till salu av Vilmorin i Paris, sedan 1821. De helt grönstjälkiga sorterna är kända från slutet av 1800-talet.

(Källa Wikipedia)

20130714-210528.jpg

Fänkål

Fänkål (Foeniculum vulgare) är en flerårig växt som blir cirka 1,5 meter hög. Bladen är mycket finflikiga (dilliknande) och doftar aromatiskt och lakritsliknande. Hela växten innehåller eteriska oljor.

Under blomningstiden utvecklas ganska bleka stjälkar, med kraftiga förtjockningar vid markytan. Blommorna är tämligen oansenliga och gula och växer i flockar som blir mellan 5 och 15 centimeter breda. Frukten är ett torrt frö som är mellan 4 och 9 millimeter långt och hälften så brett.

Fänkål kommer ursprungligen från södra Europa, framför allt medelhavsområdet, samt från sydvästra Asien.

De torkade fröna används till sås, fiskrätter och som brödkrydda (därvid ofta tillsammans med anis). Blad och stjälk — i första hand de förtjockade nedre delarna av stjälken — används i matlagning med den färska växten. Färsk fänkål kan bl a användas till sallad eller griljeras i ugn. Dock försvinner lakritsaromen vid tillagningen.

Fänkål lär vara bra för mycket, den ska bl.a. bota hosta, vara kramplösande, öka aptiten, underlätta matsmältningen och öka mjölkproduktionen hos ammande mödrar.

I England lär man förr ha hängt upp en knippe fänkål över ytterdörren för att skrämma bort trollen.

(Källa Wikipedia)

Finns i gårdsbutiken, välkomna!

20130714-210752.jpg