Squash kan delas in i sommarsquash och vintersquash. Sommarsquash, även kallad zucchini eller ibland courgette, är en växt vars oftast gröna eller gula frukter äts som grönsak. Andra färger förekommer, men är inte vanliga. De mest förekommande sorterna har frukter med gurkliknande form, men det finns även andra former. Vintersquash har ett hårdare skal, oftast sötare kött, och kan lagras betydligt längre än sommarsquashen. Vintersquashen liknar mer en pumpa än vad zucchinin gör, och används på samma sätt

(Källa Wikipedia)

Finns i gårdsbutiken nu, välkomna!

Körsbär är stenfrukten för vissa arter i plommonsläktet. Dessa arter bildar ingen systematisk grupp. Stenen (kärnan) kan vara 0,5–1 cm stor och ligger inbäddad i bärets röda eller gul-röda fruktkött. Den sprids av fåglar och av människor som uppskattar den aromatiska frukten.

Man skiljer bland annat mellan sura och söta körsbär. Man äter körsbär råa, men även som kompott och marmelad, eller i fruktyoghurt och bakverk.

Körsbärssäsongen är kort, men körsbär kan konserveras länge genom inkokning eller djupfrysning. Körsbär syltas även och säljs som så kallade cocktailbär, inlagda i sockerlag.

Soppa eller saftkräm på körsbär kan tillagas med kärnorna kvar i frukten (”spottsoppa”) och vid tillagning av saft silas kärnorna bort med skalen när de sönderkokta bären pressas. Men för många andra användningar (sylt, marmelad, garnering av tårtor) måste kärnorna avlägsnas från frukten. Det kan göras för hand med ett uppböjt gem eller en hårnål eller med ett redskap som kallas urkärnare. De flesta urkärnare bygger på principen att en stång skjuter kärnan genom ett hål i en skålad bottenplatta.

Körsbär är hälsosamma på grund av sin höga halt av C-vitamin och att de innehåller antiinflammatoriska ämnen. Andra positiva hälsoeffekter som konsumtion av körsbär påstås medföra är att de kan motverka gikt, ledinflammationartrit och hudinfektioner.

Det finns flera arter av körsbär, samtliga i växtsläktet plommonsläktet (Prunus). Odlade sorter av sötkörsbär kallas med ett samlingsnamn för bigarråer. Somliga taxonomer anser att körsbär utgör ett undersläkte till plommonsläktet eller ett eget släkte, och då med namnet Cerasus.

I Japan har det dekorativa körsbärsträdet, kallat sakura (P. serrulata), en särskilt stor kulturell betydelse och sakurablomningen ses som en viktig årstidsmarkör.

Mangold, en vackrare och mildare kusin till spenaten. Vi brukar göra en stuvning med grädde och lök, passar som tillbehör till både fisk och kött. Späda blad passar även bra i sallader.

Mangold (Beta vulgaris Mangold-Gruppen) är en sortgrupp av växtarten beta (B vulgaris). Till gruppen räknas sorter där blad eller bladskaft används som grönsak. Motsvarar engelskans Leaf Beet Group.

Blad av mangold används i köket på samma sätt som spenat. Mangold kallas ibland för romersk kål, spenatbeta, stamspenat, bladbeta eller stjärnmangold.

Mangold fanns redan tidigt i odling och finns omnämnd av Aristoteles. Sorter med vita stjälkar finns omnämnda av Lamarck (1784) (men är säkert äldre), och sorter med gula stjälkar har funnits till salu av Vilmorin i Paris, sedan 1821. De helt grönstjälkiga sorterna är kända från slutet av 1800-talet.

(Källa Wikipedia)